Ordförande har ordet

Ordförande har ordet

MÅNADSBREV DECEMBER 2017

 

Tänker på det senaste halvårets samtal som ringt på jourlinjen. Vilka människo-/livsöden man konfronterats med. Hur kan så mkt elakhet, svart-/och avundsjuka födas i ett tidigare så kärleksfullt förhållande. Trots gemensamt ansvar för små barn och husdjur som kommer i kläm och far illa och inte har en möjlighet att själva välja bort dylik otrygg hemmiljö så fortsätter och eskalerar övergreppen. Historier om de som drabbas och om förövarna...

 

Många av dessa gärningspersoner har flera gemensamma likheter, som exempelvis;

• Ett väldigt stort kontrollbehov

• Negativitet och återkommande gnäll och tjat som genererar dålig stämning i familjen

• Påhittade misstankar och lögner för att få egna fördelar

• Isolation av både partner och familjemedlemmar via exempelvis smutskastning och förtal

• Aggressionsutbrott orsakat av obefogade misstankar, som inte så sällan leder till fysiska skador på de män som utsätts, orsakat av framförallt kastade saker, knivskador, rivskador, bitskador och brännskador men även till andra materiella och psykiska skador som

sönderklippta kläder, förstörda ägodelar, hot om ännu mer olycka, ekonomiska

förluster. Det hotas även med vårdnadstvist och andra förluster i livskvaliteten för motparten och övriga familjemedlemmar och hot om anmälningar av påhittade sexuella övergrepp, hot om falsk angivelse om incest mot barnen, ja allt för att förstöra mannens trovärdighet och för egen vinnings skull. Det märkligaste är att dessa gärningspersoner verkar vilja stanna kvar i dessa förhållanden och fortsätta med sina destruktiva livsstilar

• Hot om självmord eller hot om mord av andra familjemedlemmar och även mot vänner som inte partnern redan fått att överge relationen med mannen likväl som hot mot arbetsgivare, grannar eller andra människor i deras närhet som inte redan lyckats skrämmas bort

• Påhittade sjukdomar för att få sin vilja igenom “tycka synd om-syndromet”

• Stalkning, där partnern kan ringa 100 tals ggr/dygn för att påminna om sina hot, göra oväntade besök på arbetsplatsen med hot om att ställa till med skandal till skada för hela familjen osv.

 

Män som inte slår tillbaka eller orkar stå emot dessa patologiska narcissister berättar ofta inte alls eller för sent om vad de utsatts/utsätts för och då när de redan hunnit leda till både förstört självförtroende, utmattningssyndrom, uppgivenhet, sömnsvårigheter, rädslor, ångest och psykisk ohälsa hos både dem själva och hos övriga familjemedlemmar.

 

Två exempel från vad våra hjälpsökare råkat ut för:

 

- En kvinna hade tagit livförsäkringar på mannen på flera miljoner med utfall enbart till sig själv vilket i sig var ett verkligt skrämmande hot för den utsatte.

 

- En mycket ung fästmö till en ung pojke krävde att de skall ha sina mobiltelefoner uppkopplade mot varandra så att hon när som helst under ex skol- arbetsdagen skulle kunna lyfta telefonluren och kontrollera vad han gjorde, vem han talade med, vad han sa eller i vilken miljö han befann sig.

 

Kränkningar som dessa sker ofta dagligen och regelbundet som ett uttröttningsknep för att bryta ned partnern och få sin vilja igenom och behålla kontrollen. Sammantaget så är det fruktansvärda och olagliga beteenden och övergrepp som åstadkommer ett stort mänskligt lidande som till och med kan leda till att den utsatte begår självmord bara för att komma ifrån det helvete de dagligen utsätts för.

 

Ja, detta är ett axplock som jag konfronterats med bara i sommar/höst. En ytterligare vanlig komplikation som än mer förvärrar situationen är den att när väl droppen runnit över kanten och den utsatte mannen söker hjälp eller försöker polisanmäla det hela eller separera så har de ofta svårt att bli trodda på grund av våra väl inpräntade mansnormer där män slår, kan försvara sig, har lätt för att sätta ner foten och bestämma. Sanningen är inte så enkel och den gäller oftast inte den största mansgruppen som är "män som inte slår"!

 

Var bara tvungen att få ur mig detta för nu har vi kontakt med alldeles för många utsatta män (100 som har regelbunden eller sporadisk kontakt med oss), personer som far illa på grund av att de utsätts för både fysiskt och psykiskt våld i nära relation i så att det försämrar deras livskvalitet i så hög grad att de tappar både glädje och livslust...

 

Vilka samhällsresurser ställs då till förfogande?

 

Inga alls!

 

De resurser som ställs till förfogande för kvinnor utsatta för hot och våld i nära relation är helt nödvändiga och korrekta insatser, däremot så måste det också avsättas ytterligare medel och resurser även till män som behöver hjälp, stöd eller skyddat boende för att kunna bryta sig loss från dessa destruktiva relationer. Det krävs också att dessa män blir lyssnade och trodda på för att de ska få tillbaka lite självtillit så att de orkar rädda både sig själva och övriga familjemedlemmar från dylika missförhållanden.

 

Det behövs även resurser för att ändra attityder i rådande mansnormer vilket är stor orsak till tystnaden i problematiken. Därför är det av stor vikt att kunskap sprids om denna största grupp av hyggliga, laglydiga män som inte slår, kränker eller utsätter närstående för några övergrepp överhuvudtaget och inte ingår i någon generell bedömning av män som tillhör motsatt mansgrupp nämligen de som slår, kränker, förföljer, kontrollerar, våldtar m.fl. illegala övergrepp de utsätter sina partners för.

 

Under den internationella mansdagen som firas årligen den 19 november och som vi

uppmärksammar varje år, så säger man så här om anledningen att den instiftats:

 Att främja positiva manliga förebilder, inte bara filmstjärnor och idrottsmän, utan även vanliga hyggliga män som lever anständiga och hederliga liv.

 Att fira männens positiva bidrag till samhället, gemenskap, familj, äktenskap, barnomsorg och för miljön.

 Sätta fokus på dessa mäns hälsa och välbefinnande, socialt, emotionellt, fysiskt och andligt.

 Att belysa diskriminering mot män i social omsorg, sociala attityder och förväntningar samt lag och rätt.

 Att förbättra relationen mellan könen och främja jämställdhet.

 Att skapa en säkrare, tryggare och bättre värld, där människor kan vara trygga och växa för att nå sin fulla potential genom att kunna fylla sina liv med vad var och en uppfattar som livskvalitet.

 

Vi bör lära och samverka med varandra, alla vi som arbetar med människor som utsätts för hot och våld I nära relationer, oberoende könstillhörighet samt inkludera övriga familje-medlemmar som far illa på grund av dessa trasiga förhållanden.

 

En lärdom har vi fått till oss av den kloke Martin Luther King, även om det kostade honom

livet därför bör vi förvalta innebörden i hans mening med dessa få ord gällande våldets

konsekvenser:

 

- Den stora tragedin är inte bara de onda människornas

brutalitet utan även de goda människornas TYSTNAD!

 

Varje enskild individ bör ta till sig andemeningen i dessa väl valda och genomtänkta ord, ta

ställning i frågan och använda det i text, ord, debatt, kroppsspråk, ja i var och ens hela väsen, om vi skall komma närmare en attitydförändring gällande våra mansnormer som gör att vi generaliserar hur män och kvinnor är eller bör vara. Då kanske vi också får en skjuts framåt gällande ett annars ganska framgångsrikt jämställdhetsarbete. Men detta är en av de sista pusselbitarna för att vi skall kunna komma I närheten av ordet framgångsrikt vad gäller

jämställdhet I Sverige!

 

 

Avslutningsvis önskar jag alla en våldsfri, fröjdefull jul och ett riktigt Gott Nytt År!

 

 

 

Vänligen

Sören Sanz

Ordförande, akillesjouren